torsdag 24 november 2011

Inbjudan till nästa möte

Tid: Tisdagen den 29 november, kl 18:30
 
Plats: Grillbyskolans personalrum
 
Förslag till punkter att ta upp på mötet
  • Möte med beslutsfattare och politiker
  • Remissvaren från skolorna på lokalutredningen 
  • Hur bevakar vi inför besluten den 15 dec?
  • Riksorganisationerna Föräldraalliansen och Hem & Skola
  • Frågor att arbeta med under våren 2012
  • Möten under våren
Anmälan gör senast den 28 november till braskolorienkoping@gmail.com

Välkomna!

onsdag 23 november 2011

Tack för att du svarade, Ingvar!

Nedan publicerar vi vårt svar på Ingvar Smedlunds insändare i Enköpings-Posten den 12 november.
Vårt svar har även varit infört i EP den 19 november.

----

Ett tag var vi lite oroliga för att ingen av Alliansens ledamöter i skolnämnden, utöver Folkpartiets representant, skulle finna det värt att svara på våra fem frågor. Detta särskilt som svarsfrekvensen från övriga partier har varit god och flera svar varit mycket engagerade och utförliga. Det är därför glädjande att notera att åtminstone du svarat, även om svaret kom tre dagar efter utsatt tid. Vi lämnar här några korta kommentarer till dina svar.

Du uttrycker osäkerhet kring vad vi menar med bristande likvärdighet mellan Enköpings skolor i vår tredje fråga. Det vi bland annat syftar på är att
-         att det skiljer 13 procent i genomsnittligt meritvärde mellan de kommunala högstadieskolorna med högst och lägst utfall i Enköping
-         att två och en halv gånger fler elever inte har nått målen i de nationella proven i matematik i den kommunala högstadieskolan med sämst utfall, jämfört med den högstadieskola som hade bäst resultat
-         att endast 59 procent har nått målen i alla ämnen i skolan med sämst utfall, jämfört med över 94 procent i den kommunala högstadieskola som lyckats bäst i detta avseende.

Det här är några skillnader som är alltför stora och som alltså måste åtgärdas för att Enköpings skolor skall kunna kallas för likvärdiga.

Eftersom som du vill poängtera att S:t Iliansskolan inte har de bästa kunskapsresultaten i kommunen och inte heller minst kritik från skolinspektionen, är ett förtydligande på sin plats:
-         S:t Ilian hade det näst högsta meritvärdet för niorna i de kommunala skolorna, endast Bergvreten hade ett något högre utfall (1,6 poäng), medan skillnaden till högstadieskolan med sämst utfall är 22,6 poäng.   
-         S:t Illiansskolan fick med råge minst kritik av de kommunala högstadieskolorna, 8 anmärkningar, att jämföra med 18 för den skola som fick flest

Vi noterar att du inte vill skjuta till mer resurser till skolan. Det är dock lite tråkigt att du besvarar vår fråga om hur du arbetar för att ge resurser till högre betygsresultat med att säga att ”frågan ger sken av att bara man öser in ytterligare miljoner så är allt löst”. Enköping ligger ju sedan många år i nationell jämförelse lågt i resultaten och samtidigt lågt i resurser till undervisningen, därför är vår fråga både seriöst menad och relevant. Vi vill därför att du blir mer konkret i ditt svar.

Självfallet har vi tagit del av den nya nämndplanen, vilket framgår av ingressen i vårt remissvar på skolans lokalutredning. Vi konstaterar där att nämndplanen behöver kopplas till en mer detaljerad handlingsplan för att förbättra skolsystemet i Enköping. Medan nämndplanen gäller ett år i taget, bör en sådan handlingsplan spänna över flera år och med en tydlig tidplan för när olika åtgärder skall genomföras och olika delmål nås. För att verkligen ge önskat resultat bör handlingsplanen också stödjas av en bred politisk majoritet, vilket i sin tur kräver en insikt om att det inte är acceptabelt att Enköpings kommunala skolverksamhet år efter år tillhör den sämre tredjedelen i landet, sett till meritvärden.

Vi vill tacka dig och de politiker som lagt ner tid på att svara på våra frågor.

söndag 13 november 2011

Sammanställning av svaren på våra fem frågor

Vi fick till slut in svar från 8 av 15 ledamöter, 5 av 9 ordinarie och från 3 av 6 ersättare. Svar saknas helt från ledamöterna från C och KD.

Nedan kan du se en sammanställning över de inkomna svaren. Eftersom vissa svar är mycket utförliga, har vi valt att publicera varje ledamots svar i sin helhet som separata PDF-dokument, som du kan nå genom att klicka på länkarna som kommer efter sammanställningen. Sammanställningen går också att ladda ner som PDF-fil genom att klicka här.

Vi vill tacka de ledamöter som valt att svara och för det engagemang detta visar!
Vi kommer att använda svaren vårt fortsatta arbete och i den fortsatta dialogen med de politiska partierna.

 
Fråga 1
LedamotPartiOrdinarie/ ersättareVilka konkreta mål och ambitioner har du som skolpolitiker för Enköpings skolor?
Ingvar SmedlundMOrdinarieMina mål är detsamma som nämndens mål, kunskap och värden. Hänvisar av utrymmesskäl till den nyligen beslutade nämndplanen.
Rolf CarlssonSOrdinarieJag lånar svaret från en rubrik i Dagens Nyheter: ”De bästa åt de svagaste”. Skolor tävlar inte på samma villkor. Personalen i t ex Enöglaskolan jobbar med och för barn från hem där föräldern eller i bästa fall båda föräldrarna inte är högutbildade, medan personalen i t ex Bergvretenskolan har det motsatta utgångsläget.Mitt mål och mina ambitioner med det politiska engagemanget är att öka förståelsen för denna verklighet och på så sätt bidra till en utjämning i orättvisorna för elever, personal och föräldrar.
Mårten WedebrandSOrdinarieEnkelt sagt så är de ambitioner jag har att Enköpings skolor ska tillhöra de allra bästa i Sverige. Då menar jag inte bara elevernas betyg. I måste se till att alla barn får de förutsättningar som gör att de bäst kan klara av sitt framtida liv. De barn som behöver stöd och hjälp för att klara av att ens gå till skolan måste få det. Jag anser även att de barn som ligger före sina kamrater i något/några ämnen inte ska hållas tillbaka utan få möjlighet att lära sig mer och avancera inom de ämnena. Alla barn ska känna sig trygga i skolan och inte känna oro över mobbing, vare sig från andra elever eller lärare. Alltför många barn i skolorna i Enköping svarar i de enkäter som görs, att de inte mår bra. En del barn har en otrygg hemmiljö på olika sätt och för dem måste skolan finans till som en trygg, fast punkt i tillvaron. Därför behövs fler vuxna på skolorna. Alla barn ska kunna få hjälp av kuratorer, psykolog etc. men det krävs även andra vuxna som barnen kan finna trygghet hos. Så… mina mål och ambitioner är: Alla ska må bra i skolan. Alla ska få den beredskap de behöver för att få bästa förutsättningarna inför sin framtid.  Fler vuxna i skolan. Sedan vill jag även lägga mer pengar på skolmåltiderna så att alla barn känner att de får god och bra mat.
Jesper EnglundhSErsättareStäller sig bakom Rolf Carlssons svar
Susanne BrofallSErsättareJag lånar svaret från en rubrik i Dagens Nyheter: ”De bästa åt de svagaste”. Skolor tävlar inte på samma villkor. Personalen i t ex Enöglaskolan jobbar med och för barn från hem där föräldern eller i bästa fall båda föräldrarna inte är högutbildade, medan personalen i t ex Bergvretenskolan har det motsatta utgångsläget.Mitt mål och mina ambitioner med det politiska engagemanget är att öka förståelsen för denna verklighet och på så sätt bidra till en utjämning i orättvisorna för elever, personal och föräldrar.
Katarina SundströmFPOrdinarieAtt eleverna ska prestera betydligt högre än de gör i dag på de nationella proven. Att lärare får använda mer av sin tid till kärnverksamheten, undervisningen, och finnas till för att arbeta med eleverna och därmed höja deras prestationer. Att rektorerna får ägna betydligt mer tid åt det pedagogiska ledarskapet och mindre åt administrativa uppgifter. Vårt mål är också att Enköping ska placera sig i den högsta tredjedelen i landet vad gäller skolresultat och att ett entreprenöriellt förhållningssätt ska vara grunden för pedagogiken i våra skolor.
Susanna HedmanMPOrdinarieJag vill att barnen ska lära sig att de kan påverka sin framtid genom att göra aktiva val,  de ska veta att vägen som formar deras framtid ligger framför dem och att pedagogerna finns till för att hjälpa dem att hitta bra redskap och använda redskapen rätt,  när barnen skapar sin framtid. Jag tycker att det är viktigt att ALLA barn får en bra utbildning, att ALLA barn får möjlighet att skapa den bästa framtiden för sig själv. Detta genom att hitta/skapa vägar för att finna de bästa förutsättningarna och lösningarna för barnen som gör att de får en utbildning på lika villkor oavsett bakgrund.Jag vill att barnen tidigt ska lära sig att göra aktiva val för en hållbar miljö.Dessa tre mål är de viktigaste för mig som skolpolitiker i Enköping. Under hösten lade jag fram förslag och smartmål till nämndplanen för 2012. Om ni vill kan jag skicka dem per mail, de finns också på skolförvaltningen.
Håkan Wall VErsättareAtt skapa bästa möjliga förutsättningar för att alla elever i kommunen får bästa möjliga undervisning och skolbarnsomsorg (fritidsverksamhet). Grundskoleutbildningens mål är att alla elever – oavsett social eller etnisk bak-grund – går ut skolan med godkända betyg. Men tyvärr är vi långt från den mål-uppfyllelsen i Enköpings kommun (se bilaga 1).Sedan 1998 har allt för många elever lämnat kommunens skolor utan godkända betyg i ett eller flera ämnen. Det handlar om mellan 20-30 procent av eleverna som går ut åk 9 – alltså årligen mellan 81-168 elever. Kommunen måste ta ett större ansvar för den låga måluppfyllelsen och kan inte skylla det dåliga resultatet enbart på eleverna. Vi måste i stället diskutera hur skolorna kan förbättra undervisningen och anpassa den så att alla elever når målen.
Monica AvåsMOrdinarieEj svarat
Fredrik JanssonMOrdinarieEj svarat
Car-Henrik NordbergMErsättareEj svarat
Mats LundqvistCOrdinarieEj svarat
Victor EdströmCErsättareEj svarat
Per ElfvingKDErsättareEj svarat
Dulce Maria RodriguezSOrdinarieEj svarat
Fråga 2
LedamotPartiOrdinarie/ ersättareNär kommer skolnämnden att börja årligen offentliggöra en jämförelse av alla skolors kunskapsresultat?
Ingvar SmedlundMOrdinarieAlla skolresultat är offentliga, de redovisas på alla möjliga sätt och vis. Vi kan säkert utveckla redovisningen och jag tar till mig er önskan.
Rolf CarlssonSOrdinarieVet ej. Jag kommer att verka för öppenhet av alla sorts redovisningar inkl. kunskapsresultat. Med hänvisning till svaret på fråga 1 vill jag tillägga, att en skola mätt med mina mått kan göra goda resultat som inte kan avläsas i kunskapsresultaten.
Mårten WedebrandSOrdinarieÄven om det finns en fara att folk då skulle stirra sig blinda på enbart den biten, en förvisso viktig bit men inte hela sanningen om en skola fungerar bra eller ej, så anser jag att alla sådana fakta ska vara helt offentliga och presenteras öppet.
Jesper EnglundhSErsättareStäller sig bakom Rolf Carlssons svar
Susanne BrofallSErsättareVet ej. Jag kommer att verka för öppenhet av alla sorts redovisningar inkl. kunskapsresultat. Med hänvisning till svaret på fråga 1 vill jag tillägga, att en skola mätt med mina mått kan göra goda resultat som inte kan avläsas i kunskapsresultaten.
Katarina SundströmFPOrdinarieSkolornas kunskapsresultat finns enligt uppgift tillgängliga på Skolförvaltningen redan nu.
Susanna HedmanMPOrdinarieDet trodde jag redan gjordes, den informationen är väl offentlig redan?
Håkan Wall VErsättareDet skulle de kunna göra redan nu. Statistiken finns ju! Se bilaga 4.
Monica AvåsMOrdinarieEj svarat
Fredrik JanssonMOrdinarieEj svarat
Car-Henrik NordbergMErsättareEj svarat
Mats LundqvistCOrdinarieEj svarat
Victor EdströmCErsättareEj svarat
Per ElfvingKDErsättareEj svarat
Dulce Maria RodriguezSOrdinarieEj svarat
Fråga 3
LedamotPartiOrdinarie/ ersättareHur ska samarbetet och likvärdigheten mellan skolorna i kommunen snabbt kunna ökas?
Ingvar SmedlundMOrdinarieVet inte riktigt vad som avses med påståendet att skolorna inte är likvärdiga. Jag anser att likvärdigheten är bra, finns lite rutiner och former för att säkerställa detaljer, men i stort är det bra. Samarbetet mellan enheterna är ett av de mål nämnden satt för mandatperioden. Men det målet gäller även inom enhet, gentemot förskolan, med gymnasiet, socialförvaltningen och många andra aktörer som är viktiga för skolans utveckling.
Rolf CarlssonSOrdinarieDet finns ingen snabb väg, men kravet på lärarlegitimation kommer att hjälpa till. Samhällets uppbyggnad med segregerat boende och fria skolval motverkar det berättigade kravet på likvärdighet, vilket jag beklagar.
Mårten WedebrandSOrdinarieJag önskar det fanns ett enkelt svar på detta. Självklart ska alla skolor ha likvärdiga möjligheter att ge barnen bästa förutsättningarna. Men jag ser även ett värde i att skolorna har lite olika inriktning och profil. Därmed kan man på ett sätt särskilja sig lite men ändå ha samarbeten med övriga skolor inom de områden man har som ”specialitet”.
Jesper EnglundhSErsättareStäller sig bakom Rolf Carlssons svar
Susanne BrofallSErsättareDet finns ingen snabb väg, men kravet på lärarlegitimation kommer att hjälpa till. Samhällets uppbyggnad med segregerat boende och fria skolval motverkar det berättigade kravet på likvärdighet, vilket jag beklagar.
Katarina SundströmFPOrdinarieGenom ett ökat samarbete mellan förvaltningen, nämnden och rektorerna.
Susanna HedmanMPOrdinarieJag tycker att frågan är viktig och tror att de organisationsförändringar skolchefen har gjort kommer att öka samarbetet mellan skolorna och hoppas att det ökade samarbetet även skapar likvärdighet mellan skolorna.
Håkan Wall VErsättareFrågan om samarbetet fungerar ganska bra redan nu, men kan givetvis för-bättras. Särskilt gäller det att organisera ”övergångarna” mellan
● förskola, förskoleklass och grundskolans år 1
● grundskolans lägre klasser (tidigare lågstadier) och högre (tidigare högstadiet)
● grundskolans år 9 och gymnasieskolan.
Här måste informationen mellan berörda personalgrupper – samt givetvis elever och föräldrar – underlättas och fördjupas. Lokalerna måste anpassas så att de lätt kan ställas om till olika undervisningsformer beroende på elevantalens förändringar.Vad gäller likvärdigheten finns dock mycket att önska. Ta bara en sådan sak som skolbiblioteken. 2007 gjorde jag en sammanställning över hur skolbiblioteken fungerar i kommunens olika skolor och fann häpnadsväckande stora skillnader vad gäller lokaler, tillgänglighet, bok- och mediabestånd samt köp av skolbiblio-tekarietjänster. Därför skrev jag en motion till nämnden med en lista på förbätt-ringsförslag. Tyvärr menade nämnden att allt fungerade bra och att inga av mina åtgärdsförslag därför behövde beaktas. En annan sak som jag arbetat för är att skapa bättre undervisningsförhållanden för kommunens musiklärare. Här finns också stora skillnader mellan våra grund-skolor. En skola har till exempel inga utbildade musiklärare alls (Enöglaskolan) utan musikundervisningen sköts av vanliga klasslärare. Ett par skolor (St Ilian och Fjärdhundraskolan) låter musiklärarna arbete med elever i delad klass (halva klassen har musik och andra halvan till exempel no-ämne med laboration eller bildundervisning) medan de flesta skolornas musiklärare undervisar i storklass-grupper – något som är mycket svårt, nästan omöjligt. Flera av dessa lärare har ”gått i väggen” och sjukskrivit sig.

Monica AvåsMOrdinarieEj svarat
Fredrik JanssonMOrdinarieEj svarat
Car-Henrik NordbergMErsättareEj svarat
Mats LundqvistCOrdinarieEj svarat
Victor EdströmCErsättareEj svarat
Per ElfvingKDErsättareEj svarat
Dulce Maria RodriguezSOrdinarieEj svarat
Fråga 4
LedamotPartiOrdinarie/ ersättareHur arbetar du som ansvarig politiker för att grundskolan totalt och de enskilda skolorna skall få ekonomiska resurser som ger förutsättningar för rejält högre betygsresultat?
Ingvar SmedlundMOrdinarieFrågan ger sken av att bara man öser in ytterligare några miljoner så är allt löst. Min intention är att under 2012 få bättre effekt på de 670 miljoner vi har att disponera.  Vi har många åtgärder tillsammans med skolans personal att genomföra.
Rolf CarlssonSOrdinarieStändigt denna betygsfokusering!! Ett gott resultat i skolan kan aldrig ensidigt avläsas av betygsstatistik! Men resurser behövs oaktat synen på betyg. Jag och det parti jag företräder prioriterar kvalitet i skolan före skattesänkningar. Inför 2012 förordar jag en skattehöjning före neddragning av skolbudgeten, som redan är alldeles för mager. Resurserna bör primärt användas till minst bibehållen men helst ökad lärartäthet! Läraren är den viktigaste faktorn för barns lärande. Majoriteten arbetar just nu, vilket vi kunnat läsa om i EP, men en reviderad och reducerad budget 2012. Vi är inte involverade, inte ens informerade! Jag kommer att hävda Skolnämndens behov av resurser och kan t ex tänka mig att nämnderna tar bort förste  vice ordf. i respektive nämnd som en besparingsåtgärd som inte drabbar skolan.
Mårten WedebrandSOrdinarieSkolan måste helt enkelt prioriteras mycket högre än det görs av de styrande idag här i Enköping. De ”satsningar” som man säger sig göra täcker inte ens kostnadsökningarna som kommer under året. Jag anser att det behövs en skattehöjning och att en stor del av den höjningen kommer skolan till gagn. Inte bara för att höja betygen utan även för de punkter jag tog upp under fråga 1. Jag tycker inte heller om att skolor kan startas upp i rent vinstsyfte, skolor där vinsten går i ägarnas fickor istället för att gå tillbaka in i verksamheten. Friskolor kan skryta hur mycket de vill med höga betyg eller ”bäst” pedagogik. Istället för att lägga pengar på friskolor skulle vi behöva lägga de pengarna på de kommunala skolorna.
Jesper EnglundhSErsättareStäller sig bakom Rolf Carlssons svar
Susanne BrofallSErsättareStändigt denna betygsfokusering!! Ett gott resultat i skolan kan aldrig ensidigt avläsas av betygsstatistik! Men resurser behövs oaktat synen på betyg. Jag och det parti jag företräder prioriterar kvalitet i skolan före skattesänkningar. Inför 2012 förordar jag en skattehöjning före neddragning av skolbudgeten, som redan är alldeles för mager. Resurserna bör primärt användas till minst bibehållen men helst ökad lärartäthet! Läraren är den viktigaste faktorn för barns lärande.
Katarina SundströmFPOrdinarieI arbetet i nämnden, i Folkpartigruppen samt i skolnämndens borgerliga grupp så verkar jag för att skolorna ska ha mer administrativ personal så att lärarna får ägna sig åt undervisning och att hjälpa eleverna, så att de därmed kan få bättre kunskaper och högre betyg. Dessutom så vill jag i arbetet verka för bra och relevant kompetensutveckling för lärare, rektorer och övrig skolpersonal så att de ständigt får tillgång till nya pedagogiska arbetsmetoder och modern forskning inom sina respektive arbets/ ämnesområden. 
Susanna HedmanMPOrdinariePersonligen tror jag inte att högre betygsresultat är det viktigaste. Det jag tror är viktigast och det jag arbetar för, är att vi ska ha duktiga, pedagogiska och engagerade lärare som älskar sitt arbete, som förmedlar den kunskap de har och barnen lär sig det de behöver lära sig. Jag tycker att det är viktigt att fokusera på kunskap och pedagogik. I Miljöpartiets budget ökade vi resurserna till skolan för att höja lärarnas löner, och därmed höja status på läraryrket. Utöver det tycker jag att är det viktigt att skapa ett system för likvärdig betygssättning i kommunen. Och jag tror att resultatet av bra pedagoger, elever med kunskaper och ett bra betygssystem blir högre betygsresultat.
Håkan Wall VErsättareI alla år som jag suttit i skolnämnden (tidigare skolstyrelsen) har jag yrkat för mer pengar till skolornas verksamhet. Vänsterpartiet har genomgående yrkat på större budgetramar för skolan. Under 2000-talets första åtta år avsatte Enköpings kommun mindre belopp på skolan än genomsnittet för landets kommuner. Som störst var skillnaden mellan Enköping och kommungenomsnittet i landet 7 600 kronor per elev. Glädjande nog har trenden vänts under de senaste två åren. Det gör att Enköping klättrat uppåt något i kommunrankingen vad gäller kostnaden per elev (se se bilaga 5). Men här måste vi också se hur skolans pengar har använts.
Monica AvåsMOrdinarieEj svarat
Fredrik JanssonMOrdinarieEj svarat
Car-Henrik NordbergMErsättareEj svarat
Mats LundqvistCOrdinarieEj svarat
Victor EdströmCErsättareEj svarat
Per ElfvingKDErsättareEj svarat
Dulce Maria RodriguezSOrdinarieEj svarat
Fråga 5
LedamotPartiOrdinarie/ ersättareKan du överhuvudtaget tänka dig att lägga ner S:t Iliansskolan, en av de skolor i kommunen som har bäst kunskapsresultat och minst kritik från Skolinspektionen?
Ingvar SmedlundMOrdinarieJa, om det är det bästa lösningen för kommunen som helhet. Vill poängtera att S:t Ilian inte har de bästa kunskapsresultaten i kommunen och inte fick minst kritik från skolinspektionen heller.
Rolf CarlssonSOrdinarieSvaret är ja, d v s i dagsläget är frågan inte alls avgjord utan alla dörrar ska hållas öppna.
Mårten WedebrandSOrdinarieJag var en av de i nämnden som var mest emot nedläggning då hotet uppkom. Jag tyckte att utredningen som gjorts hade enorma brister och efter att ha lyssnat med personal, föräldrar och elever samt tagit del av den fakta och de kalkyler och tankar som fanns så fanns det för mig inte en chans att jag skulle gå med på en nedläggning av St Iliansskolan. Det nya material som nu tagits fram återanvänder den förra utredningen och uträkningen då det gäller St Iliansskolan. Vi i nämnden var överens om att den utredningen skulle skrotas och göras om men så har inte skett. Detta beklagar jag då det inte ger rätt förutsättningar för bästa svar från remissinstanserna. Det är inte bara pga bristerna i första utredningen (och därmed en del av bristerna i nya materialet) som jag INTE ändrat ståndpunkt. Snarast är det så att jag ser många fler lösningar som är mer gynnsamma för Enköping och elever samt personal, inte bara på St Iliansskolan utan även på andra skolor som skulle beröras av en nedläggning av St Iliansskolan. Så mitt svar blir att NEJ, jag finner idag ingen anledning att lägga ned St Iliansskolan sett till det material vi har att tillgå. Skulle förutsättningar drastiskt ändra sig så måste jag, som politiker, självklart kunna värdera om mitt ställningstagande..
Jesper EnglundhSErsättareStäller sig bakom Rolf Carlssons svar
Susanne BrofallSErsättareSvaret är ja, d v s i dagsläget är frågan inte alls avgjord utan alla dörrar ska hållas öppna.
Katarina SundströmFPOrdinarieDet viktigaste för oss är att vi i Enköping har bra skolor med god pedagogisk verksamhet, där lärare har tid att vara just lärare och rektorerna pedagogiska ledare. Vi bör också ha goda lokaler som är anpassade för verksamheten, för pengarna bör hellre läggas på den pedagogiska verksamheten än på lokaler. Ständigt ökande kostnader för lokaler medför mindre pengar till den pedagogiska verksamheten och det kan vi inte acceptera.
Susanna HedmanMPOrdinarieJag vill inte behöva ta ställning i den frågan än, jag vill sätta mig in i utredningen, remissvaren och fundera ordentligt.
Håkan Wall VErsättareNej! Kommunen behöver alla skolor de har. Talet om att vi har ”för stor kostym” har jag aldrig riktigt begripit. Om skolans uppdrag tas på allvar i kommunen be-hövs alla de lokaler vi har för att bedriva en framgångsrik (lagenlig och anständig) undervisning och fritidsverksamhet för bland annat:
● förskoleklasser
● år 1-9 för grundskolan och 1-10 för grundsärskolan
● skolbibliotek
● skolbarnsomsorg (fritisverksamheten)
● modersmålsundervisning
● inskolningsundervisning för nytillkomna utländska elever
● svenska som andra språk (SVA)
● skolhälsovård
● kurativ och psykologisk verksamhet
● specialundervisning av barn med inlärningsproblem
● stödåtgärder för barn med särskilda behov
● personalutrymmen
● elevutrymmen (bland annat lokaler för enskilt arbete, grupparbeten, fritidsaktiviteter och elevrådens verksamhet).
Monica AvåsMOrdinarieEj svarat
Fredrik JanssonMOrdinarieEj svarat
Car-Henrik NordbergMErsättareEj svarat
Mats LundqvistCOrdinarieEj svarat
Victor EdströmCErsättareEj svarat
Per ElfvingKDErsättareEj svarat
Dulce Maria RodriguezSOrdinarieEj svarat



-Ingvar Smedlunds svar som PDF
-Rolf Carlssons svar som PDF
-Mårten Wedebrands svar som PDF
-Jesper Englundhs svar som PDF
-Susanne Brofalls svar som PDF
-Katarina Sundströms svar som PDF
-Susanna Hedmans svar som PDF
-Håkan Walls svar som PDF